Annat beslut 3814/2017

Besvär i ett ärende som gäller miljötillstånd för torvproduktion (Våtmossen, Malax), om beslutet finns också ett kort referat

Givet: 11.8.2017
Liggarnummer: 3814
Diarienummer: 3529, 3561, 3568 och 3600/1/15

Ärende Besvär i ett ärende som gäller miljötillstånd för torvproduktion

Ändringssökande

1. Malax Vatten

2. Malax kommun

3. EPV Bioturve Oy

4. Korsnäs-Malax fiskeområde

Beslut som överklagas

Vasa förvaltningsdomstol 12.10.2015 nr 15/0475/1

Ärendets tidigare handläggning

Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har genom ett beslut av ansvarsområdet för miljötillstånden 10.1.2014 nr 2/2014/1 beviljat EPV Bioturve Oy miljötillstånd för Märkäneva/Våtmossens torvproduktionsområde i Malax kommun och Malax ås avrinningsområde i enlighet med den till ansökan fogade planen jämte dess komplettering samt ändrad såsom framgår av tillståndsbestämmelserna. Produktionsområdets areal inklusive områden för torvlager är 58,6 hektar.

För att avleda torrläggningsvattnet har EPV Bioturve beviljats rätt att leda torrläggningsvattnet till ett dike, som befinner sig på rån mellan lägenheterna 301-418-1-33 och 475-402-23-12 och går genom lägenheten 301-418-3-69 samt även rätt att leda vatten från produktionsområdets omkretsdiken till ett dike på lägenhet 475-402-39-27.

Regionförvaltningsverket har avslagit begäran om att få inleda verksamheten innan beslutet vunnit laga kraft.

Till beslutet har fogats tillståndsbestämmelserna 1–18, av vilka bestämmelserna 1–7, 14–15 och 17 lyder som följer:

"1. Turvetuotantoalueen vedet on johdettava hakemuksen täydennyksen liitteenä olevan 10.10.2012 päivätyn kartan mukaisesti vesienkäsittelyra-kenteiden jälkeen laskuojan kautta Sarvijokeen.

2. Tuotantoalueelta johdettavat vedet on käsiteltävä hakemuksen täyden-nyksen liitteenä olevan 10.10.2012 päivätyn piirustuksen mukaisesti sar-kaojarakenteiden, virtausta säätävien patojen, laskeutusaltaiden ja ympärivuotisesti 4,1 ha:n suuruisen pintavalutuskentän kautta sekä muutoin hakemussuunnitelmasta ilmenevällä tavalla. Pintavalutuskentällä olevat ojat on tukittava vähintään kolmen metrin pituisilla ojatukoksilla riittävän lyhyin välein kentän kaltevuuden perusteella.

Sarkaojien päissä on oltava lietesyvennys, lietteenpidätin ja päisteputket. Kokoojaojiin on rakennettava virtausta säätelevät padot. Laskeutusaltaissa on oltava pintapuomit ja purkupään virtaamaa padottava rakenne. Laskeutusaltaiden ja pintavalutuskenttien on oltava mitoitusohjeiden mukaisia.

Tuotantoalueen ojia tai muita rakenteita ei saa kaivaa kivennäismaahan eikä lieju- tai mutakerrokseen saakka laskeutusaltaita lukuun ottamatta. Mikäli laskeutusaltaiden toimivuuden varmistamiseksi on välttämätöntä ulottaa niiden kaivu pohjamaahan saakka, on kaivumaat kalkittava ja huolehdittava siitä, ettei altaiden vesipintaa lasketa turvekerroksen alapuoliselle tasolle muulloin kuin lietteen poiston yhteydessä. Tarpeetonta kaivuuta on vältettävä.

Auma-alueiden ja ojien välissä on oltava suojakaista, joka estää turpeen joutumisen ojiin.

Tuotannosta poistuville alueille on jätettävä riittävä, vähintään 20 cm:n paksuinen turvekerros. Turvetuotannossa on soveltuvin osin noudatettava hakemuksen täydennyksessä 10.1.2012 esitettyä ja 13.12.2011 päivättyä suunnitelmaa happamuuden torjumiseksi Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen edellyttämällä tavalla.

Tuotantoalueen ulkopuoliset valumavedet on johdettava tuotantoalueen ja vesienkäsittelyrakenteiden ohitse eristysojissa, joissa on oltava lietesyvennykset. Eristysojia kaivettaessa on käytettävä kaivukatkoja ja vedet on johdettava pintavaluntana vesistöön, mikäli se on mahdollista.

3. Pintavalutuskentän puhdistustehon vuosikeskiarvona mahdollisten toimintahäiriöiden aikaiset päästöt mukaan lukien on oltava

Kiintoaine 50 %

Kokonaisfosfori 50 %

Kokonaistyppi 20 %

Puhdistusteho lasketaan vuoden keskiarvona ennen pintavalutuskenttää ja sen jälkeen otetuista näytteistä häiriötilanteet mukaan lukien.

4. Jos pintavalutuskentän puhdistusteho ei tarkkailun perusteella täytä puhdistustehovaatimuksia, luvan saajan on välittömästi ryhdyttävä toimenpiteisiin puhdistustehon parantamiseksi ja ilmoitettava tehtävistä toimenpiteistä kirjallisesti elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskukselle ja kunnan ympäristönsuojeluviranomaiselle. Jos puhdistusteho on seuraavanakin vuonna tehovaatimuksia pienempi, luvan saajan on toimitettava sitä seuraavan vuoden helmikuun loppuun mennessä aluehallintovirastolle vesienkäsittelyn tehostamista koskeva suunnitelma, jonka perusteella aluehallintovirasto voi muuttaa tai täsmentää lupaa ja lupamääräyksiä.

5. Vesienkäsittelyrakenteet on toteutettava ja otettava käyttöön ennen tuotantokenttien kuntoonpanon aloittamista. Vesienkäsittelyrakenteet on esitettävä ennen käyttöönottoa Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen hyväksyttäviksi ja saatettava tiedoksi Maalahden kunnan ympäristönsuojeluviranomaiselle.

Vesienkäsittelyrakenteisiin saa elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen hyväksymällä tavalla tehdä sellaisia muutoksia, jotka eivät vähennä niiden tehoa.

6. Luvan saajan on pidettävä vesienkäsittelyrakenteet ja ojastot jatkuvasti toimintakunnossa ja tarkastettava niiden toimivuus säännöllisesti.

Laskeutusaltaat, sarkaojat ja lietesyvennykset sekä reuna- ja kokoojaojat on puhdistettava ainakin kerran vuodessa tuotantokauden päätyttyä ja aina muulloinkin tarpeen vaatiessa.

Laskeutusaltaista, lietesyvennyksistä ja ojista poistettava liete on sijoitettava siten, ettei se pääse vesistöön.

Pohjavesi

7. Märkänevan tuotantoalueen kuivatus ja vesienkäsittelyrakenteet on tehtävä siten, ettei suovesiä suotaudu pohjaveteen eikä siitä aiheudu haitallista pohjaveden pinnan alenemista Kolnebacken pohjavesialueella. Olemassa oleva metsäojitus, mikäli se ulottuu mineraalimaahan saakka, on eristettävä tuotantorakenteista. Luvan saajan on varmistauduttava, ettei turpeen kuljetuksesta aiheudu haittaa pohjavedelle.

= = = =

Tarkkailut

14. Käyttö- ja päästötarkkailu on toteutettava tämän päätöksen liitteenä 3 olevan suunnitelman mukaisesti.

Tarkkailusuunnitelmaa voidaan tarkentaa Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen hyväksymällä tavalla edellyttäen, että muutokset eivät heikennä tulosten luotettavuutta tai tarkkailun kattavuutta.

15. Vesistötarkkailu on toteutettava hakemuksen liitteessä 5 esitetyn suunnitelman mukaisesti seuraavin täydennyksin:

- Kuntoonpanovaiheessa vesistönäytteet otetaan toukokuussa, heinäkuussa, elokuussa ja lokakuussa.

- Tuotantovaiheessa vesistönäytteet otetaan toukokuussa, heinäkuussa ja lokakuussa.

- Kuntoonpanovaiheen näytteistä määritetään esitetyn lisäksi kemiallinen hapenkulutus ja sameus.

- Tuotantovaiheen näytteistä määritetään esitetyn lisäksi kiintoaineen hehkutusjäännös, kemiallinen hapenkulutus, sameus, pH ja rauta.

- Tuotantoajan vesistötarkkailunäytteistä analysoidaan esitetyn lisäksi sulfaatti, asiditeetti, alkaliteetti sekä raskasmetallit Cd, Ni, Pb ja Hg yhtenä vuotena tuotantovaiheen alettua ja yhtenä vuotena ennen lupamääräysten tarkistamista.

- Näytteenoton yhteydessä on mitattava virtaama.

- Näytteenottopisteet on merkittävä kartalle.

Täsmennetty tarkkailusuunnitelma on lähetettävä tiedoksi Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskukselle kolmen kuukauden kuluessa päätöksen lainvoimaiseksi tulosta. Tarkkailusuunnitelmaa voidaan tarkentaa Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen hyväksymällä tavalla edellyttäen, että muutokset eivät heikennä tulosten luotettavuutta tai tarkkailun kattavuutta.

Luvan saajan on tarkkailtava toiminnan vaikutuksia Kolnebacken pohjavesi-alueen pohjaveden laatuun ja määrään sekä pohjaveden pinnankorkeuteen Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen hyväksymällä tavalla. Ehdotus pohjavesivaikutustarkkailusuunnitelmaksi on toimitettava Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskukselle kolmen kuukauden kuluessa lupapäätöksen tultua lainvoimaiseksi. Tarkkailusuunnitelmaa voidaan tarkentaa Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen hyväksymällä tavalla edellyttäen, että muutokset eivät heikennä tulosten luotettavuutta tai tarkkailun kattavuutta.

Kalataloustarkkailu on tehtävä Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen kalatalousviranomaisen hyväksymällä tavalla ja tarkkailusuunnitelma on toimitettava viranomaisen hyväksyttäväksi kolmen kuukauden kuluessa päätöksen lainvoimaiseksi tulosta. Tarkkailusuunnitelmaa voidaan tarkentaa Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen hyväksymällä tavalla edellyttäen, että muutokset eivät heikennä tulosten luotettavuutta tai tarkkailun kattavuutta.

Vesistö- ja pohjavesitarkkailun vuosiraportit on toimitettava Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen ympäristö ja luonnonvarat -vastuualueelle, Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristö-keskuksen kalatalousviranomaiselle sekä Maalahden kunnan ympäristönsuojeluviranomaiselle. Kalataloustarkkailun tulokset on toimitettava Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen kalatalousviranomaiselle ja Etelä-Pohjanmaan ympäristö ja luonnonvarat -vastuualueelle sekä Maalahden kunnan ympäristönsuojeluviranomaiselle. Tarkkailujen tulokset on vaadittaessa annettava niiden nähtäväksi, joiden oikeuteen tai etuun tiedot saattavat vaikuttaa. Tarkkailutulosten yhteenvedoissa on esitettävä tarkkailussa esiintyneet epävarmuustekijät sekä analyyseissä ja tulosten laskennassa käytetyt menetelmät.

= = = =

Kalatalousmaksu

17. Luvan saajan on maksettava vuosittain maaliskuun aikana 700 euroa kalatalousmaksua Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskukselle käytettäväksi vesistöön johdettavien päästöjen vaikutusalueen kalastolle ja kalastukselle aiheutuvan haitan ehkäisemiseen.

Ensimmäinen maksu on suoritettava kuukauden kuluessa kuntoonpanon aloittamisesta siltä vuodelta, jona kuntoonpano aloitetaan.

Kuntoonpanon aloittamisesta on ilmoitettava etukäteen Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen kalatalousviranomaiselle."

Översatta till svenska lyder nämnda bestämmelser:

"1. Vattnet från torvproduktionsområdet skall ledas till Sarvijoki/Finnån genom konstruktionerna för behandling av vattnet i enlighet med kartan daterad 10.10.2012 och vilken bifogats kompletteringen av ansökan.

2. Dräneringsvattnet från torvproduktionsområdet skall behandlas i tegdikskonstruktioner, flödesreglerande dammar, sedimenteringsbassänger samt ledas till ett 4,1 ha stort översilningsfält enligt de till kompletteringen av ansökan bifogade och 10.10.2012 daterade ritningarna samt i övrigt såsom framgår ur ansökan. Dikena i översilningsfältet skall täppas till med minst tre meter långa utfyllnader och utgående från fältets lutning placerade med tillräckligt korta intervall.

I ändan av alla tegdiken skall finnas en slamfördjupning, en slamstoppare samt vändtegsrör. I samlingsdikena skall anläggas flödesreglerande dammar. Sedimenteringsbassängerna skall förses med ytbommar och konstruktion för uppdämning av flödet. Sedimenteringsbassängerna och översilningsfältet skall anläggas enligt dimensioneringsnormerna.

Diken eller andra konstruktioner på produktionsområdet, med undantag för sedimenteringsbassängerna, får inte grävas ned i mineraljorden eller i gyttje- eller dylagret. Ifall det med hänsyn till sedimenteringsbassängernas funktion är nödvändigt att fördjupa dem ned i markgrunden skall grävmassorna behandlas med kalk och ombesörjas att vattennivån inte sänks under torvlagrets nivå i annat fall än vid avlägsnande av slam. Onödigt grävande bör undvikas.

Mellan torvlagervallar och diken skall finns en skyddszon, som förhindrar att torv kommer ned i dikena.

På områden, som tas ur produktion skall kvarlämnas ett minst 20 cm tjockt torvlager. I torvproduktionen skall till tillämpliga delar och såsom förutsätts av Närings- trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten iakttas planen för avvärjning av försurning daterad 13.12.2011 och vilken bifogats kompletteringen av ansökan 10.1.2012.

Avrinningsvatten från områden utanför produktionsområdet skall med hjälp av omkretsdiken ledas förbi produktionsområdet och konstruktionerna för behandling av vatten. I omkretsdikena skall finnas slamfördjupningar. Vid grävning av omkretsdiken skall göras grävningsavbrott och vattnet skall om möjligt avledas till vattendrag som ytavrinning.

3. Översilningsfältets reningseffekt som årsmedeltal och med beaktande av utsläpp under eventuella funktionsstörningar skall vara

Fast substans 50 %

Totalfosfor 50 %

Totalkväve 20 %

Reningseffekten beräknas som årsmedeltal av prov tagna ovanför och nedanför översilningsfältet inklusive störningsperioder.

4. Ifall översilningsfältet inte enligt kontrollen visar sig uppfylla reningseffektkraven skall tillståndsinnehavaren omedelbart skrida till åtgärder för att förbättra reningseffekten samt skriftligen meddela närings-, trafik- och miljöcentralen och kommunens miljövårdsmyndighet om de åtgärder som vidtagits. Ifall reningseffekten även följande år är lägre än effektkraven skall tillståndsinnehavaren före utgången av februari månad under det därpå följande året tillställa regionförvaltningsverket en plan för effektivering av vattenbehandlingen. Regionförvaltningsverket kan på basen av denna plan ändra eller precisera tillståndet och tillståndsbestämmelserna.

5. Konstruktionerna för behandling av vatten skall byggas och tas i bruk innan iståndsättningen av produktionsområdet inleds. Konstruktionerna för behandling av vatten skall föreläggas Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten för godkännande samt meddelas Malax kommuns miljövårdsmyndighet för kännedom.

Med närings-, trafik- och miljöcentralens godkännande får man göra sådan förändringar i konstruktionerna för vattenbehandling som inte försämrar deras effekt.

6. Tillståndsinnehavaren skall kontinuerligt upprätthålla funktionen hos konstruktionerna för vattenbehandlingen och regelbundet kontrollera deras funktion.

Sedimenteringsbassänger, tegdiken och slamgropar samt kant- och samlingsdiken skall rensas åtminstone en gång per år efter produktionsperioden och alltid i övrigt vid behov.

Det slam som avlägsnas från sedimenteringsbassänger, slamgropar och diken skall placeras så att det inte kommer ut i vattendragen.

Grundvatten

7. Torrläggningen av Våtmossens produktionsområde och konstruktionerna för behandling av vatten skall anläggas så att vatten från myren inte infiltreras i grundvattnet eller förorsakar skadlig sänkning av grundvattennivån inom Kolnebackens grundvattenområde. Befintlig skogsdikning skall, i den händelse den når ned till mineraljorden, isoleras från produktionskonstruktionerna. Tillståndsinnehavaren skall försäkra sig om att torvtransporterna inte förorsakar skada på grundvattnet.

= = = =

Kontroll

14. Drift- och utsläppskontroll skall utföras enligt planen i beslutets bilaga 3.

Kontrollplanen kan justeras på sådant sätt som godkänns av Närings- trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten under förutsättning att inte resultatens tillförlitlighet eller kontrollens omfattning försämras.

15. Recipientkontrollen skall med följande kompletteringar utföras enligt programmet i bilaga 5 till ansökan:

- Under iståndsättningsskedet tas vattenproven i maj, juli, augusti och oktober

- Under produktionsskedet tas vattenproven i maj, juli och oktober

- Ur proven från iståndsättningskedet analyseras utöver det som föreslagits även kemisk syreförbrukning och grumlighet.

- Ur proven från produktionsskedet analyseras utöver det som föreslagits även glödgningsresten av fast substans, kemisk syreförbrukning, grumlighet, pH och järn.

- Ur recipientkontrollens prov från produktionstiden analyseras utöver det som föreslagits även sulfat, aciditet, alkalinitet samt tungmetallerna Cd, Ni, Pb och Hg under ett år när produktionen inletts och ett år före justeringen av tillståndsbestämmelserna.

- I samband med provtagningen mäts vattenföringen.

- Provtagningspunkterna skall märkas ut på en karta.

Den kompletterade kontrollplanen skall sändas för kännedom till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten inom tre månader från det att beslutet vunnit laga kraft. Kontrollplanen kan med Närings-, trafik- och miljöcentralens i Södra Österbotten godkännande preciseras under förutsättning att förändringarna inte försämrar resultatens tillförlitlighet eller kontrollens omfattning.

Tillståndsinnehavaren skall kontrollera verksamhetens inverkan på grundvattnets kvalitet och mängd samt grundvattennivåns höjd på Kolnebackens grundvattenområde på ett sätt som godkänns av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Ett förslag till kontrollplan skall sändas till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten inom tre månader från det att tillståndsbeslutet vunnit laga kraft. Kontrollplanen kan med Närings-, trafik- och miljöcentralens i Södra Österbotten godkännande preciseras under förutsättning att förändringarna inte försämrar resultatens tillförlitlighet eller kontrollens omfattning.

Fiskeriekonomisk kontroll skall utföras på ett sätt som godkänts av Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral och kontrollplanen skall sändas för myndighetens godkännande inom tre månader från det att tillståndsbeslutet vunnit laga kraft. Kontrollplanen kan med Österbottens närings-, trafik- och miljöcentrals godkännande preciseras under förutsättning att förändringarna inte försämrar resultatens tillförlitlighet eller kontrollens omfattning.

Recipient- och grundvattenkontrollens årsrapport skall sändas till ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, fiskerimyndigheten vid Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral samt miljövårdsmyndigheten i Malax kommun. Resultat från den fiskeriekonomiska kontrollen skall sändas till fiskerimyndigheten vid Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral, ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, samt miljövårdsmyndigheten i Malax kommun. Kontrollresultaten skall på begäran framläggas till påseende för dem vars rätt eller fördel resultaten kan påverka. I kontrollresultatens sammanfattning skall redovisas de osäkerhetsfaktorer som finns i kontrollen och analyserna samt de beräkningsmetoder som använts.

= = = =

Fiskeriekonomisk avgift

17. Tillståndsinnehavaren skall årligen under mars månad som fiskeriekonomisk avgift inbetala 700 euro till Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral för att användas till att förebygga de olägenheter utsläppen i vatten har på fiskbestånden och fisket inom utsläppens påverkningsområde.

Den första avgiften gällande det år iståndsättningen påbörjas skall erläggas inom en månad från det att iståndsättningen inleddes.

Fiskerimyndigheten vid Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral skall på förhand underrättas om att iståndsättningen påbörjas."

Tillståndets giltighet och justering av tillståndsbestämmelserna

Tillståndet är i kraft tills vidare.

Förutsättningar för beviljande av tillstånd

Lagrum som regionförvaltningsverket tillämpat

Miljöskyddslagen (86/2000) 6, 8, 41, 42, 43, 44, 45, 45 a, 46, 48, 50, 52, 55, 56, 90, 100, 103 a och 103c §

Avfallslagen (1072/1993) 4, 6 ja 15 §

Avfallslagen 8,13 ja 29 §

Lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen 28 §

Förvaltningsdomstolens avgörande

Vasa förvaltningsdomstol har med sitt överklagade beslut med anledning av besvären över regionförvaltningsverkets beslut gjort följande ändringar i miljötillståndsbeslutet:

Första stycket under rubriken beslutets giltighetstid har ändrats och lyder härefter (ändring med kursiv stil): Tillståndet är i kraft till 31.12.2025. Tillståndsbeslutet har således ändrats till att gälla en viss tid.

Första stycket i tillståndsbestämmelse 14 har ändrats och lyder härefter (ändring med kursiv stil):

14. Drift- och utsläppskontroll skall utföras enligt planen i beslutets bilaga 3. Dessutom skall verksamhetsidkaren för Närings-, trafik- och miljöcentralens i Södra Österbotten godkännande framlägga en plan för hur vattenkvalitet mäts tillförlitligt för utredning av belastningen under perioder med högvattenföring. Planen skall tillställas Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten inom tre månader från det att beslutet vunnit laga kraft.

I övrigt har förvaltningsdomstolen förkastat yrkandena i besvären av Malax Vatten, Malax kommun och Korsnäs-Malax fiskeområde samt Malax kommuns yrkande gällande ersättning av kommunens rättegångskostnader.

Skälen till förvaltningsdomstolens avgörande

Lagrum som tillämpas

I miljöskyddslagens (86/2000) 8 § 1 mom. stadgas att ämnen eller energi inte får deponeras på eller ledas till ett sådant ställe eller behandlas på ett sådant sätt att 1) grundvattnet på ett viktigt eller annat för vattenförsörjning lämpligt grundvattenområde kan bli hälsofarligt eller dess kvalitet annars väsentligt kan försämras, 2) grundvattnet på någon annans fastighet kan bli hälsofarligt eller obrukbart för något ändamål som det kunde användas för, eller att 3) åtgärden genom påverkan på grundvattnets kvalitet annars kan kränka allmänt eller annans enskilda intresse (förbud mot förorening av grundvatten).

Enligt miljöskyddslagens 41 § 1 mom. skall miljötillstånd beviljas om verksamheten uppfyller de krav som ställs i denna lag och i avfallslagen samt i de förordningar som har utfärdats med stöd av dem.

I miljöskyddslagens 42 § 1 mom. stadgas att för att tillstånd ska kunna beviljas krävs det att verksamheten, med beaktande av tillståndsvillkoren och verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter 1) medför olägenhet för hälsan, 2) medför annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, 3) har konsekvenser som förbjuds i 7–9 §, 4) leder till försämring av speciella naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det område som påverkas av verksamheten, 5) medför oskäligt besvär som avses i 17 § 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden.

Enligt miljöskyddslagens 43 § 1 mom. skall tillstånd förenas med behövliga villkor om bland annat utsläpp, utsläppsgränsvärden, hindrande och begränsning av utsläpp samt utsläppsstället.

Enligt 3 mom. i samma lagrum skall när tillståndsvillkoren meddelas beaktas verksamhetens natur, egenskaperna hos det område där verksamhetens konsekvenser uppträder, verksamhetens sammantagna miljöpåverkan, den betydelse som åtgärderna för att hindra förorening har för miljön som helhet samt de tekniska och ekonomiska förutsättningarna att genomföra åtgärderna. Tillståndsvillkor som gäller utsläppsgränsvärden samt hindrande och begränsning av utsläpp ska vara baserade på bästa tillgängliga teknik. I tillståndsvillkoren får verksamhetsutövaren dock inte åläggas att använda endast en viss bestämd teknik. Dessutom ska vid behov beaktas energi- och materialanvändningens effektivitet och beredskapen att förebygga olyckor och begränsa verkningarna av sådana.

Enligt miljöskyddslagens 50 § 2 mom. skall i tillståndet vid bedömning av betydande förorening enligt 42 § 1 mom. 2 punkten beaktas vad som har sagts om de omständigheter som berör vattnens och den marina miljöns status och användning inom projektets influensområde i den förvaltningsplan eller havsförvaltningsplan som avses i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen.

I övergångsbestämmelserna i lagen om ändring av miljöskyddslagen (423/2015) stadgas att skyldighet enligt ett beslut om miljötillstånd som meddelats före denna lags ikraftträdande och som gäller översyn av tillståndsvillkoren upphör att gälla.

Erhållen utredning om ärendet

Våtmossen befinner sig i Malax kommun och Kurikka stad och inom Malax ås avrinningsområde. Våtmossens torvtäktsområde är ett nytt projekt. Torvtäktens planerade areal är 58,6 ha. Området är redan tidigare dikat. På området finns enligt ansökan inga speciella naturvärden.

Dräneringsvattnet från torvtäkten är planerat att behandlas med sedvanliga tegdikeskonstruktioner och sedimenteringsbassänger samt pumpas till ett översilningsfält. Fältets areal är 4,1 ha, vilket är 6,7 % av dess avrinningsområde. Enligt regionförvaltningsverkets beslut skall översilningsfältets reningseffekt som årsmedeltal vara 50 % för fast substans och totalfosfor samt 30 % för totalkväve.

Det behandlade vattnet leds via ett dike till Finnån/Sarvijoki, som utmynnar i Malax å. Finnåns avrinningsområde är 48,3 km2 vid den plats där diket från Våtmossen utmynnar. Enligt grundkartan är avståndet längs åarna från Våtmossen till havet ungefär 20 km.

Vattnet i Finnån och Malax å är brunt av humusämnen och innehåller höga halter fasta partiklar, fosfor och kväve. Malax å är kraftigt försurad under vårflödet beroende på förekomsten av sulfathaltig alunjord inom avrinningsområdet.

Enligt förvaltningsplanen för Kumo älv-Skärgårdshavet-Bottenhavets vattenförvaltningsområde är Malax ås ekologiska status dålig beroende på avrinning från jord- och skogsbruksområden, pälsfarmer och förekomsten av sura sulfatjordar. En god status bedöms inte uppnås till 2015.

Inverkan på Kolnebackens grundvattenområde

Det planerade torvtäktsområdet befinner sig nordost om Kolnebackens grundvattenområde och avståndet från torvtäktsområdets gräns till grundvattenområdets skyddszon är cirka 230 m och till grundvattnets bildningsområde cirka 430 m. Torvtäktsområdet befinner sig 3,5–6 m lägre än grundvattenområdets skyddszon och bildningsområde och torvtäktsområdet lutar mot nordost eller bort från grundvattenområdet. Torrläggningsvattnet från torvtäktsområdet leds också mot nordost till Finnån.

Enligt förvaltningsdomstolens bedömning kan inte vatten från torvtäktsområdet rinna mot grundvattenområdet och förorena detta. När man även beaktar att torvtäkten enligt tillståndsbestämmelse 2 inte får nå ned till mineraljorden utan ett minst 20 cm tjockt torvskikt skall kvarlämnas samt ytterligare beaktar det som sagts i tillståndsbestämmelse 7 är det inte heller sannolikt att torvtäkten skulle påverka grundvattennivån på det sätt som beskrivits i Malax kommuns besvär.

Tillståndsinnehavaren skall enligt tillståndsbestämmelse 15 kontrollera verksamhetens inverkan på vattenkvalitet och mängd samt grundvattennivåns höjd inom Kolnebacken grundvattenområde enligt en plan som skall godkännas av Närings-, trafik och miljöcentralen i Södra Österbotten.

Med beaktande av tillståndsbestämmelserna i regionförvaltningsverkets beslut med dess motiveringar samt att förvaltningsdomstolen ändrat miljötillståndets giltighetstid anser förvaltningsdomstolen att verksamheten inte påverkar Kolnebackens grundvattenområde eller vattentäkten på sådant sätt att det skulle utgöra ett hinder för beviljande av miljötillstånd.

Inverkan på Malax å och malaxsiken

Enligt åtgärdsprogrammet för vattenvården för kustvattnen och de små vattendragen inom Kumo älv–Skärgårdshavet–Bottenhavets vattenförvaltningsområde är den ekologiska statusen för Malax å dålig och den kemiska statusen sämre än god. För att en god ekologisk status skall kunna uppnås förutsätts att fosfor- och kvävehalten i vattnet minskas med 30–50 % och pH-värdet höjs från omkring 4 till 5. För att den kemiska statusen skall bli god förutsätts att vattnets halt av kadmium minskas.

Dräneringsvattnet från Våtmossen torvtäktsområde behandlas i ett översilningsfält och i miljötillståndsbeslutet har satts krav på behandlingens reningseffekt. Uppkomst av försurande utsläpp och därtill hörande utsläpp av skadliga metaller har begränsats genom bestämmelser om att dräneringsdjupet inte får nå ned i mineraljorden och att ett minst 20 cm tjockt torvskikt skall lämnas kvar på området.

Översilningsfältets reningseffekt skall kontrolleras genom provtagning. För att säkerställa att översilningsfältet uppfyller kraven i tillståndsbestämmelse 3 också när man beaktar perioder med hög vattenföring har förvaltningsdomstolen förändrat tillståndsbestämmelse 14 såsom framgår av avgörandet. En tillförlitlig bedömning av verksamhetens totala utsläpp är också med beaktande av stadgandena i miljöskyddslagens 5 § 1 mom. och 46 § 1 mom. väsentlig för bedömningen av verksamhetens inverkan på miljön.

Kontinuerlig mätning av utsläppen är förknippad med betydande problem med kvalitetssäkring av mätresultaten och betydande kostnader. Förvaltningsdomstolen anser därför att det inte finns orsak att godkänna detta yrkande i Korsnäs-Malax fiskeområdes besvär.

Malaxsikens huvudsakliga lekområden befinner sig i havet utanför Malax åmynning och stiger i dagens läge inte upp i ån. Förvaltningsdomstolen bedömer att utsläppen från Våtmossens torvtäktens inte inverkar på vattenkvaliteten i Malax ås nedre lopp i så hög grad att malaxsikens förökning skulle äventyras.

Ändring av tillståndets giltighetstid

Den regelmässiga justeringen av miljötillståndens tillståndsbestämmelser har tagits bort ur lagstiftningen i och med att ändringen 423/2015 i miljöskyddslagen (527/2014) trädde i kraft 1.5.2015. Enligt övergångsstadgandet i den nämnda lagändringen (423/2015) förfaller åliggandena gällande justering av tillståndsbestämmelserna i miljötillstånd som getts innan lagändringen trädde i kraft. Tillsynsmyndigheten skall dock enligt 89 § i lagändringen (423/2015) vid sin regelbundna tillsyn bedöma behovet av att ändra beslutet senast inom ett år från den tidpunkt då ansökan om justering av tillståndsbestämmelserna skulle inlämnas till tillståndsmyndigheten.

Övervägandet av miljötillståndets tillståndsbestämmelser och justering av dem med därtill hörande redovisning av kontrollresultat och tilläggsutredningar utgör en helhet, som så långt som möjligt skall minska den osäkerhet som alltid hör till bedömningen av verksamheters inverkan på miljön.

Enligt regionförvaltningsverkets beslut skulle ansökan om justering av bestämmelserna i miljötillståndet för Våtmossens torvtäktsområde inlämnas senast 31.1.2021. Till ansökan skulle bland annat fogas utredningar beträffande damm och buller, utsläpp i vatten, inverkan på Kolnebackens grundvattenområde och oförutsedda skador och sura sulfatjordar. Tillståndsmyndigheten skulle på basen av denna tilläggsinformation vid behov kunna justera tillståndsbestämmelserna.

Enligt gamla miljöskyddslagens 55 § 2 mom. skall vid prövningen av tidsbegränsning av tillstånd vattenförvaltningsplanerna och havsförvaltningsplanen samt tillhörande åtgärdsprogram beaktas.

När man beaktar Malax ås tillstånd och målsättningarna i förvaltningsplanen för Kumo älv–Skärgårdshavet–Bottenhavets vattenförvaltningsområde och därtill hörande åtgärdsprogram samt den osäkerhet som finns i att bedöma den inverkan Våtmossens torvtäkt har i sig och tillsammans med andra verksamheter på Malax å anser förvaltningsdomstolen att verksamheten inte medför sådan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, som enligt 42 § 1 mom. i miljöskyddslagen skulle utgöra hinder för beviljande av miljötillståndet. Med beaktande av ovan nämnda osäkerhetsfaktorer finns det dock orsak att ändra miljötillståndet till att gälla för viss tid. De ålagda kontrollundersökningarna och utredningarna beträffande Kolnebackens grundvattenområde kan likaså föranleda behov av att se över förutsättningarna och tillståndsbestämmelserna för verksamheten.

Fiskerihushållningsavgift

Enligt förvaltningsdomstolens uppfattning finns det inte orsak att ändra fiskerihushållningsavgiftens storlek.

Tillämpade lagrum

De som nämns i motiveringen.

Rättegångskostnader

Enligt 74 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen är en part är skyldig att ersätta en annan parts rättegångskostnader helt eller delvis, om det särskilt med beaktande av avgörandet i ärendet är oskäligt att denne själv får bära sina rättegångskostnader.

Med beaktande av förvaltningsdomstolens avgörande och av att sökanden inte kan anses ha framfört ogrundade eller vilseledande argument under handläggningen av ärendet anser förvaltningsdomstolen att det inte finns skäl att ålägga EPV Bioturve Oy att ersätta Malax kommun för dess rättegångskostnader. Det kan inte heller anses oskäligt att Malax kommun får bära sina rättegångskostnader.

Ärendet har avgjorts av förvaltningsdomstolens ledamöter Kari Hauru, Sinikka Kangasmaa och Curt Nyman. Föredragande Curt Nyman.

Handläggning i högsta förvaltningsdomstolen

1. Malax Vatten har i sina besvär yrkat att miljötillståndet upphävs.

Malax vatten har till stöd för sitt yrkande framfört bland annat följande:

Vattenförande lager under Våtmossen

Ansökningshandlingarna är bristfälliga och projektets inverkan på Kolnebackens grundvattenområde har inte utretts i tillräcklig omfattning. Eftersom ansökningshandlingarna inte har kompletterats med trovärdiga markundersökningar för klarläggning av huruvida det finns vattenförande lager under Våtmossen, bör tillståndet upphävas.

Närings,- trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har i sitt bemötande skrivit följande: Utflöde av grundvatten på torvproduktionsområdet kan vara möjliga vid eventuellt grävande i markgrunden. Av denna anledning kunde man utföra jordmånsborrningar speciellt i områdets västra del för att utreda markens lagerföljd, och med 1–2 grundvattenrör följa grundvattnets höjd och trycknivå. EPV Bioturve Oy har inte utfört dessa kompletterande grundundersökningar.

Enligt Vasa förvaltningsdomstols beslut kan vatten från torvtäkten inte rinna mot grundvattenområdet och förorena detta. Detta är en felaktig bedömning. Våtmossen ligger på en nivå om + 22,5 till + 24,0 m. Brunnens botten ligger på en nivå + 20,58. Om det uppstår ett rörbrott på råvattenledningen, kan nivån i brunnen sjunka radikalt, och om grävningar i det skyddade lerlagret skett och vattenförande lager finns under Våtmossen kan vatten rinna mot grundvattenområdet och förorena grundvattnet.

Om det finns vattenförande lager under Våtmossen och dessa punkteras genom grävning, kan grundvatten rinna från brunnen och in på torvproduktionsområdet. Likaså kan vatten från torvproduktionsområdet rinna in på grundvattenområdet i händelse av att brunn töms på grund av rörbrott på råvattenledning.

Vattenförande lager i form av grusåsar, tunnare sand och gruslager som ligger under lerlager är allmänt förekommande. Sprickor i berggrunden täckta av täta jordlager är också vanliga. Så länge som markförhållandena under Våtmossen inte är ordentligt kartlagda finns det ingen som kan garantera att grundvattenområdet inte förstörs.

Grävning i mineraljordslager

Ur planen framgår inte entydigt till vilket djup torvbrytning kommer att ske eller till vilket djup planerade diken och bassänger kommer att grävas. Längd- och tvärprofiler över området saknas. Därutöver borde det även framgå hur mycket vattennivån på Våtmossen kommer att sänkas i och med torrläggningen. EPV Bioturve har inte uppgjort entydiga handlingar som klarlägger dessa frågor.

I regionförvaltningsverkets beslut sägs att ett minst 20 cm tjockt torvskikt lämnas ovan mineraljordslagret, och att grävning inte får ske i mineraljordsskiktet. Om det skall vara möjligt att bryta torv så pass djupt som 20 cm ovan mineraljordslagret, måste området torrläggas ordentligt, och då måste diken grävas djupare än 20 cm. Grävning kommer alltså att ske i mineraljordslagret.

Fara för brand

Bränder på torvproduktionsområden förekommer. Svårsläckta markbränder kan uppstå. Med beaktande av att öppna grundvattendammar som kan förorenas via rökutveckling och nedfall finns på grundvattenområdet, är risken för att grundvattenkvaliteten försämras vid brand uppenbar.

I avloppsvattnet från släckning finns kemikalier som kan förorsaka långvariga problem när de rinner ut i recipienten Malax å, och i värsta fall infiltreras i grundvattnet.

Enligt räddningslagen skall bassänger för släckvatten finnas på torvproduktionsområdet. I EPV Bioturve Oy:s handlingar finns inga bassänger för släckvatten angivna. Tillståndet för torvproduktion på Våtmossen skall upphävas, eftersom regionförvaltningsverkets samt förvaltningsdomstolens beslut är fattade på basen av bristfälliga handlingar och risker för Kolneback grundvattenområde har inte beaktats överhuvudtaget.

Om torvbrytning trots allt inleds och allvarlig skada uppstår på grund av torvbrytning, kräver Malax Vatten att vattenlagens 3 kap. 2 § tillämpas och EPV Bioturve Oy ställs till svars för uppkomna skador.

2. Malax kommun har i sina besvär yrkat att Vasa förvaltningsdomstols beslut och regionförvaltningsverkets beslut upphävs och ansökan förkastas. Ifall ansökan inte genast förkastas, bör ärendet återförvisas till regionförvaltningsverket för att behandlas samtidigt med EPV Bioturve Oy:s ansökningar gällande torvtäktsärendena Kairainneva och Kaakimonneva-Vaatimonneva, i vilka Malax kommun är en av motparterna. Dessa två ansökningar är under behandling i regionförvaltningsverket. Vidare har kommunen yrkat att EPV Bioturve Oy förpliktas att ersätta kommunens rättegångskostnader i Vasa förvaltningsdomstol med 1 153,20 euro och i högsta förvaltningsdomstolen med 2 700,10 euro jämte lagenlig dröjsmålsränta från det en månad har förflutit från högsta förvaltningsdomstolens beslut.

Kommunen har förenat sig om Malax Vattens besvär. Därtill har kommunen till stöd för sina yrkanden upprepat vad den tidigare har anfört och anfört bland annat följande:

Om miljötillståndet skulle beviljas, är risken stor för att Kolnebackens grundvattenområde och de mottagande vattendragen åsamkas oåterkalleliga skador. Kommunen har hänvisat till Essnature/FM biolog Mattias Kanckos utlåtande 5.11.2015, som Malax vatten har beställt. Enligt utlåtandet är naturutredningarna som EPV Bioturve Oy har bifogat ansökningshandlingarna mycket bristfälliga. De är utförda under fel årstid. Fågel- och växtlighetsinventeringarna ger inte en riktig bild av naturen och naturresurserna. En flygekorreinventering saknas helt, trots att området och växtligheten utgör en lämplig livsmiljö för flygekorren. Enligt Kanckos är skogsområdena mycket gamla och potentiellt värdefulla och de bör inventeras noggrannare. Enligt honom är Våtmossen inte lämplig som torvproduktionsområde.

Eftersom en sakkunnig biolog fördömer naturutredningarna i så kraftiga ordalag, kan man inte ha dem som grund för beslutsfattande. Miljötillståndsansökan skall förkastas eller återförvisas till regionförvaltningsverket för ny behandling.

Kommunen och dess invånare är mycket bekymrade över hur vattenkvaliteten i Malax å skulle komma att påverkas om alla torrläggningsvattnen skulle ledas till ån. Ån är en av de viktigaste naturresurserna i kommunen och får under inga omständigheter belastas med ytterligare skadliga utsläpp.

Torrläggningsvattnen från produktionsområdena Våtmossen och Kairainneva leds via Sarvijoki/Finnån till Malax å. Även torrläggningsvattnen från produktionsområdena Vähäneva och Kaakimonneva-Vaatimonneva leds via Madesjoki till Malax å. Om alla miljötillstånd skulle beviljas, skulle torrläggningsvattnen från alla dessa områden ledas till en och samma Malax å.

Vattenkvaliteten i Malax å är redan nu dålig på grund av försumpning och höga metallhalter, som orsakats av dräneringen av sura sulfatjordar. l omedelbar närhet av Malax å finns jord- och skogsbruk, och från de här områdena har dräneringsvattnen i tiotals år runnit och rinner fortfarande till Malax å och dess bifåror och belastar kraftigt vattendragen. Torvproduktionens dräneringsvatten är en ny, helt oacceptabel tilläggsbelastning till det redan så belastade åvattnet.

Enligt dåvarande Västra Finlands miljöcentrals utredning från 30.11.2009 "Åtgärdsprogram för vattenvården för kustvattnen och de små vattendragen till och med år 2015" har "Älvarna och de små åarna på åtgärdsprogrammets område dålig eller otillfredsställande ekologisk status och även en kemisk status som är sämre än god. Orsaken till detta är försurningen och de höga metallhalterna till följd av dräneringen av sura sulfatjordar" (s. 106).

I det ovannämnda åtgärdsprogrammet föreslås följande styrmetoder inom vattenvården bl.a. för torvproduktionen (s. 114) "Centrala styrmetoder inom torvproduktionens vattenskydd är:

- att placera torvproduktionsområden till redan utdikade myrar, till närheten av områden som är i produktion eller till torvåkrar som har tagits ur bruk,

- att styra nya torvproduktionsområden till områden där de medför så få olägenheter för vattnets status som möjligt,

- att nya torvproduktionsområden inte placeras på grundvattenområden eller i omedelbar närhet av vattendrag eller skyddsområden,

- att utarbeta en nationell strategi för myr- och torvmarker,

- att minska torvproduktionens vattendragspåverkan med avrinningsområdesvis planering,

- att utveckla nya vattenskyddsmetoder för torvproduktionen

- att utveckla vattenskyddsmetoder som fungerar året runt,

- att utreda och förbättra vegetationsfältens effektivitet. "

Enligt förvaltningsdomstolens beslut skall dräneringsvattnet från torvtäkten Våtmossen behandlas med sedvanliga tegdikeskonstruktioner, flödesreglerande dammar och sedimenteringsbassänger samt pumpas till ett översilningsfält och vidare via Sarvijoki (Finnån) till Malax å. Översilningsfältet ska byggas på ett tidigare dikat område. En rening av torrläggningsvattnet på ett översilningsfält som ligger på ett tidigare dikat område är inte en så lyckad lösning, då reningseffekten inte alltid är den bästa. Därför att det är oacceptabelt att tillåta sådana risker i behandlingen av dräneringsvattnen. Om man efteråt vid en kontroll konstaterar att gränsvärdena för dräneringsvattnen har överskridits, har olyckan och skadan redan skett. Att i efterhand försöka reparera skadorna i naturen eller grundvattnet är svårt och kräver mycket pengar och resurser.

Det 20 cm tjocka torvskikt som enligt beslutet skulle lämnas kvar såsom ett skydd mot mineraljorden är också en risktagning. Torvskiktet kan med tiden skadas eller försvinna, helt eller delvis. Torvskiktets skyddande effekt fungerar i planeringsstadiet, men inte i det långa loppet i terrängen. Regionförvaltningsverkets och förvaltningsdomstolens beslut innebär alldeles för stora risker för miljön och grundvattnet. Våtmossens torvtäkt uppfyller inte de krav som åtgärdsprogrammet förutsätter. Ansökan bör därmed förkastas.

Grundvattnet är mycket viktigt för kommunen och även för flera av grannkommunerna. Kolnebackens grundvattentäkt ingår i det system för krisvattenförsörjning som täcker stora delar av Vasaregionen, nämligen kommunerna Vasa, Korsholm, Laihela, Malax och Korsnäs. Kommunen har upprepat allt som den har framfört i sina besvär till förvaltningsdomstolen. I besvärsskrivelsen har kommunen mycket grundligt utrett vilka riskerna är om torvproduktionsområdet Våtmossen beviljas miljötillstånd. Kommunen har även hänvisat till Malax Vattens besvär till förvaltningsdomstolen och till högsta förvaltningsdomstolen. De mark- och grundvattenutredningar som EPV Bioturve Oy har fogat till ansökningshandlingarna är bristfälliga. I det fall att miljötillståndet beviljas, finns det en risk för att grundvattennivån skulle kunna sjunka märkbart vid råvattenbrunnen och likaså en risk för att torrläggningsvattnet skulle kunna rinna in i råvattenbrunnen. På grund av dessa uppenbara risker måste markundersökningarna vara väl gjorda och tillförlitliga.

På grund av de bristfälliga utredningarna har antagligen både regionförvaltningsverket och förvaltningsdomstolen tolkat undersökningarna fel. Våtmossen ligger nämligen på en nivå från +22,50 till +24,50, medan grundvattenpumparnas sugnivå är ca +20,50. Det betyder att sugnivån är betydligt lägre ner än torvtäkten, allt som allt ca 2–4 meter lägre ner. Ifall torrläggningsvattnet av någon orsak blandas i grundvattnet, blir följderna mycket allvarliga. Grundvattnet blir oanvändbart och att korrigera läget tar lång tid och kostar mycket. Att tillåta en sådan risk är inte acceptabelt.

Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt prejudikat HFD 2014:176 betonat försiktighetsprincipens betydelse. Prejudikatet gäller ett med Våtmossens torvtäktsansökan nästan identiskt rättsfall. Högsta förvaltningsdomstolen förkastade i prejudikatet torvproducentens ansökan med hänvisning till de eventuella risker som en ny torvtäkt skulle åsamka det speciella fiskbeståndet i det vattendrag dit dräneringsvattnen från torvtäkten skulle ha letts. l Våtmossenfallet är det fråga om likadana risker som i prejudikatet.

Kommunen har i sitt genmäle grundligt utrett malaxsikens synnerligen stora betydelse, upprepar allt som den har sagt om siken och poängterar framför allt de miljöfaror som hotar malaxsikens tillökningsmöjligheter, i det fall att EPV Bioturve Oy:s ansökan gällande Våtmossens torvtäkt godkänns.

Försurning, lösa marksubstanser och humus som skulle rinna ut från Våtmossen skulle bli en tilläggsbelastning för Malax å och dess åmynning, vilka redan nu mår dåligt. Den nya belastningen skulle avsevärt sänka vattenkvaliteten samt väsentligt försvåra malaxsikens tillökningsmöjligheter. Malaxsiken har stor lokal och regional betydelse och de lokala fiskerimyndigheterna och fiskelagen gör sitt bästa för att malaxsiken skall kunna leka vid åmynningen och föröka sig. Att ytterligare öka försurningen och förekomsten av humus och lösa marksubstanser, vilket allt försämrar förökningsmöjligheterna, kan inte tillåtas.

Det är viktigt att torvtäkternas Våtmossen, Vähäneva, Kairainneva och Kaakimonneva-Vaatimonneva sammanlagda påverkan på Malax å utreds innan man beviljar eller förkastar de sökta miljötillstånden. Förfarandet att inte lämna in ansökningarna till tillståndsmyndigheten samtidigt ger sökanden möjlighet att taktikera med sina ansökningar, så att myndigheten har svårt att få en klar helhetsbild av den sammanlagda belastningen på det mottagande vattendraget och grundvattnet. Kommunen har hänvisat till 40 § i miljöskyddslagen samt dess motiveringar i regeringens proposition.

Lagtexten (40 §) och motiveringarna till lagen talar om en tillståndsmyndighet, men det är naturligt att följa denna princip även i en fullföljdsdomstol. I miljöskyddslagens 40 § nämns även att "...skall ärendena behandlas och avgöras samtidigt, om detta inte av särskilda skäl skall anses vara onödigt..." I detta fall finns inga sådana särskilda skäl eller omständigheter som skulle berättiga att en ansökan åt gången behandlas och avgörs. Det att EPV Bioturve Oy har lämnat in ansökningarna på olika tider kan inte berättiga det att alla torvtäkter behandlas separat. Den totala belastningen på Malax å får avsevärda negativa konsekvenser.

Torvtäkten av Vähäneva har redan ett laga kraft vunnet miljötillstånd, men även Vähänevas utsläpp bör beaktas då man behandlar de övriga torvtäkternas ansökningar, för att så få en klar bild av den negativa helhetsbelastningen. Därtill måste man ta hänsyn till hotet från den sulfathaltiga alunjorden inom vattendragens avrinningsområde. Humus och de lösa marksubstanser som rinner ut med torrläggningsvattnen har mycket stora negativa följder för de mottagande små vattendragen samt Malax å och malaxsiken. Då torvproduktionen skulle pågå i tiotals år, skulle de sammanlagda mängderna av olika utsläpp under årens lopp bli avsevärt större. Dessutom skulle utsläppen vara dubbelt större under den tid man iståndsätter torvmossarna för produktion. Eftersom de ovannämnda torvproduktionsområdena bildar en helhet i fråga om dräneringsvattnen som leds till Malax å, skall de behandlas och avgöras samtidigt.

Då enligt MKB-beslutet en miljökonsekvensbedömning kommer att utföras för torvtäkten Kaakimonneva-Vaatimonneva, är det logiskt att alla torvproduktionsområdena skall beaktas i denna och att ansökningarna skall behandlas samtidigt efter att MKB-bedömningen har blivit klar. Om miljötillstånden beviljas ett åt gången före MKB-bedömningen, är det för sent att sedan i MKB-bedömningen konstatera att Malax å inte tål en större belastning. Då är skadan redan ett faktum.

Vasa förvaltningsdomstol fattade 30.10.2015 sitt beslut gällande EPV Bioturve Oy:s ansökan om torvtäkt vid Iso Sarvineva torvmosse. Förvaltningsdomstolen förkastade ansökan. Eftersom torrläggningsvattnen från Iso Sarvineva skulle ha letts till Sarvijoki (Långån) och vidare till Malax å, har kommunen hänvisat till domstolens motiveringar i detta ärende. Förvaltningsdomstolens motiveringar i Iso Sarvineva-fallet stöder kommunens motiveringar i denna besvärsskrivelse.

Malax kommun har genom en skrivelse 6.2.2016 meddelat att EPV Bioturve Oy hos regionförvaltningsverket har återtagit sin ansökan gällande Kaakimonneva-Vaatimoneneva. Regionförvaltningsverket har 13.1.2017 lämnat handläggningen av ansökan därhän.

3. EPV Bioturve Oy har i sina besvär yrkat att Vasa förvaltningsdomstols beslut ska ändras i fråga om tillståndet giltighetstid så att tillståndet bestäms att gälla tills vidare.

Till stöd för sitt yrkande har bolaget anfört bland annat följande:

Regionförvaltningsverket har beviljat ett tills vidare gällande tillstånd. I tillståndsbestämmelse 4 i tillståndet har tillståndsinnehavaren ålagts skyldigheter i den händelse att översilningsfältet inte vid kontrollen visar sig uppfylla reningseffektkraven. I så fall ska tillståndsinnehavaren till regionförvaltningsverket lämna en plan för effektivering av vattenbehandlingen. Utgående från denna plan kan regionförvaltningsverket ändra eller precisera tillståndet och tillståndsbestämmelserna.

Enligt regionförvaltningsverkets beslut skulle tillståndsinnehavaren senast 31.1.2021 lämna in en ansökan om justering av tillståndsbestämmelserna. Förfarandet med regelbunden justering av miljötillståndsbestämmelser har slopats genom lagen om ändring av miljöskyddslagen (423/2015). Lagändringen har trätt i kraft 1.5.2015. Ändringen av tillståndet till ett tillstånd för viss tid står i strid med målsättningarna för den ändrade miljöskyddslagen och innebär att projektet belastas med varandra överlappande och onödiga krav, trots att avsikten med lagändringen är att avstyra detta. Ett tidsbestämt tillstånd innebär också en risk för de investeringar som man gjort i projektet. Enligt ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändringen av miljöskyddslagen (423/2015) kan tillsynsmyndigheten i samband med den regelbundna tillsynen bedöma behovet att ändra ett tillstånd senast ett år efter den tidpunkt då ansökan om översyn av tillståndet skulle ha lämnats till tillståndsmyndigheten.

Enligt tillståndsbeslutet kan regionförvaltningsverket om förutsättningarna i miljöskyddslagen uppfylls bland annat på ansökan av en tillsynsmyndighet vid behov ändra tillståndet, om man vid kontrollen konstaterar en väsentlig avvikelse i verksamhetens inverkan. Ovan nämnda möjlighet att ändra tillståndet kan grunda sig på bland annat en vid kontrollen erhållen utredning om verksamhetens inverkan på grundvattenområdet i Kolnebacken.

I tillståndsbeslutet bestäms också om en mycket tät recipientkontroll.

Redan nu kan tillståndet vid behov justeras på talrika grunder. Det har inte funnits grunder för eller behov att att göra tillståndet tidsbestämt, såsom förvaltningsdomstolen har gjort i sitt beslut.

4. Korsnäs-Malax fiskeområde har i sina besvär yrkat att Vasa förvaltningsdomstols beslut och regionförvaltningsverkets beslut upphävs och ansökan förkastas.

För det fall att miljötillståndet inte upphävs har fiskeområdet yrkat att följande ändringar görs i tillståndsvillkoren:

1. I tillståndsvillkor nr 3 bör förutom procentuella värden också ställas absoluta gränsvärden på torvproduktionens utsläpp av kväve och fosfor i vattendraget. Dessutom bör gränser ställas för tungmetaller samt försurande utsläpp. De procentuella reningskraven bör skärpas med beaktande av vattendragens bärkraft för de övergödande ämnena kväve och fosfor.

2. Kontrollen av verksamhetens miljöpåverkan i det mottagande vattenområdet samt fiskerikontrollen är otillräcklig så som de definieras i tillståndsvillkor nr 15. Utsläppen till vattenområdet bör kontrolleras med kontinuerlig provtagning/analys. Med kontinuerlig provtagning bör uppföljningen av utsläppen ske oavbrutet så som är möjligt med modern teknik. Det här följer av miljöskyddslagens krav på bästa tillgängliga teknik.

3. Fiskerihushållningsavgiften bör höjas till 2500 euro.

Fiskeområdet har till stöd för sina yrkanden anfört bland annat följande:

Vattendragen som enligt tillståndet ska ta emot vattenutsläppen från torvtäkten är fiskeriekonomiskt värdefulla, men mycket sårbara. Den ekologiska statusen är dålig och den kemiska statusen är sämre än god i Malax å enligt Kumo älv–Skärgårdshavet–Bottenhavets vattenförvaltningsplan. Torvbrytning skulle öka mängden humus, fasta ämnen, organiska ämnen, kväve, fosfor och järn som rinner från torvområdet till vattendraget. Produktionsområdet utgörs av sura sulfatjordar. Torvbrytning på Våtmossen skulle därmed innebära en för stor risk för försurning och övergödning. Genom ytterligare försurning av redan sura vattendrag skulle fiskbestånden i Malax å riskeras. Vattenskyddskraven som ställs i miljötillståndet är för lindriga för att säkerställa att inte allvarlig skada på vattenkvaliteten och fiskbestånden uppstår. Enligt miljöskyddslagens 42 § 1 mom. bör miljötillstånd därför inte beviljas.

Vattenskyddet bygger i hög grad på ett översilningsfält. Det bör beaktas att reningseffekten hos ett dikat översilningsfält är tvivelaktig och forskning har visat att den till och med kan öka koncentrationen av ämnen som lämnar torvtäkten. Därför kan reningen i det här fallet inte anses motsvara bästa möjliga teknik. Ingen vattenrening i dagsläget har någon nämnvärd inverkan på utsläppen av humus, som dock har en avsevärd betydelse för vattenkvaliteten.

Torvtäkt som leder till Malax å är inte förenlig med den målsättning om en förbättrad ekologisk status i ån som fastlagts i Kumo älv–Skärgårdshavet–Bottenhavets vattenförvaltningsplan. Torvutvinningen får enligt planen inte försämra vattnens status i influensområdet och inte heller riskera uppnåendet av god status i dem. Betydelsen av en vattenförvaltningsplan förringas av att sådan verksamhet som strider mot planen beviljas miljötillstånd.

Verksamhetsutövaren är skyldig att bifoga utredningar över verksamhetens konsekvenser till tillståndsansökan. EPV Bioturve Oy uppfyller inte dessa krav, eftersom utredning över konsekvenser för Malaxsiken (Coregonus lavaretus) saknas. Genetiska analyser har visat att Malaxsiken är en unik genetisk form av havslekande sik, separat från omgivande bestånd. I Finland klassificeras havslekande sik som sårbar med stor risk att dö ut i vilt tillstånd i ett medellångt tidsperspektiv. Klassificeringen beror på att den havslekande sikens naturliga rekryteringar har försvagats märkbart. Enskilda lekplatsers betydelse har blivit oerhört viktig för bevarandet av den havslekande siken. Malaxsikens viktigaste lekområde är Malax åmynning. Dessvärre är beståndet hotat på grund av flera snabbt framskridande miljöförändringar. Vattenkvaliteten i Malax å är snabbt föränderlig och bottenytan har på kort tid förslammats över vidsträckta områden. Det är viktigt ur biodiversitetssynvinkel att Malaxsiken, som en unik sikform, inte förloras.

Förvaltningsdomstolen har ansett att utsläppen från Våtmossens torvtäkt inte inverkar på vattenkvaliteten i Malax ås nedre lopp i så hög grad att Malaxsikens förökning skulle äventyras. Fiskeområdet anser att denna bedömning är ett riskfyllt antagande. Ett stort antal forskningsrapporter visar att torvutvinningen har en betydande inverkan på de vattendrag som ligger nedanför torvtäktsområdet. Transport av fasta ämnen, näringsämnen och föroreningar i älvar och åar beror på vattendragets hydrologi och morfologi. Forskningsresultat visar att organiska partiklar kan transporteras 20 km i åar. Torvtäkt på Våtmossen skulle innebära ett kontinuerligt utsläpp av fasta ämnen under minst 10 år. Ämnena skulle ackumuleras i det mottagande vattendraget och en kontinuerlig transport av ämnen skulle ske längs med ån. En ökad mängd fasta ämnen i Malax åmynning bidrar till allt större sedimentation och vegetation, vilket i sin tur försvagar sikrommens och sikynglens överlevnad. Försiktighetsprincipen vid beslutsfattande vid risk bör beaktas i ärendet.

Romfiske och utplanteringar av Malaxsik har utförts sedan 1980-talet av Malax fiskargille r.f. för att bevara den lokala siken. Malax fiskargille har även gjort mycket arbete för att förbättra vattenkvaliteten i ån. Tiotals år av fiskargillets arbete riskeras genom inledande av torvtäkt på Våtmossen. Fiskeområdet har också hänvisat till Malaxnejdens Sportfiskeförenings verksamhet i Kolnebackens sjö i närheten av Malax å.

Vattenreningseffekten, som enligt miljötillståndet uppnår nivån 50 % av fosfor och fast material och 20 % av kväve, motsvarar endast absoluta minimikrav. Detta minimum är inte tillräckligt för att garantera undvikandet av skadliga effekter på vattenkvaliteten och i sin förlängning fiskbestånden. Om inte tillräcklig vattenrening kan garanteras, är detta en grund för att avslå tillståndsansökan. Miljötillståndets villkor för vattenreningen uppfyller endast de absoluta minimikraven enligt dagens praxis. Med tanke på tillståndet i det mottagande vattendraget bör kraven skärpas.

I förvaltningsdomstolens beslut fastställs procentuella effektvärden som vattenreningen ska uppnå, men inga gränsvärden. Torvtäkt, liksom annan miljöförorenande verksamhet, bör förutsättas följa absoluta gränsvärden, eftersom effekterna i miljön beror på den absoluta mängden närsalter och andra förorenande substanser som släpps ut i det mottagande vattenområdet. I det fall att utsläppen överstiger miljöns bärkraft bör tillståndet innehålla regler för hur fortsatt skada på miljön hindras. Vattenreningen bör i alla situationer vara minst i nivå med kraven enligt torvtäktens miljöskyddsanvisningar (Turvetuotannon ympäristönsuojeluohje OH 2/2015).

Kontinuerlig analys av utsläpp tillämpas i dagsläget på några torvmossar i Finland. Förvaltningsdomstolen har i sitt beslut ansett att kontinuerlig mätning är förknippad med betydande problem beträffande kvalitetssäkring av mätresultaten samt betydande kostnader. I enlighet med miljöskyddslagens krav på bästa tillgängliga teknik bör kontinuerlig analys av utsläpp krävas i tillståndet, eftersom detta avsevärt förbättrar möjligheterna att övervaka verksamheten och i förlängningen förbättra vattenskyddet.

Eftersom Malaxsiken är mycket känslig för störningar i vattenkvaliteten, vilket syns speciellt i misslyckandet av sikens naturliga reproduktion, krävs en förhöjd fiskerihushållningsavgift för att kunna ersätta produktionen av sikyngel med utplanterade individer. I dagens läge kostar Malax sikyngel 0,23 euro per styck och för att ersätta en naturlig produktion av sikyngel krävs en utplantering av långt över 10 000 sikyngel. En högre fiskerihushållningsavgift är därmed väsentlig ifall torvtäkten förorsakar miljökonsekvenser på vattenkvaliteten, för att den unika Malaxsikpopulationen ska kunna bevaras. Fiskerihushållningsavgiften måste vara minst 2 300 euro/år för att täcka ovan nämnda åtgärder för att bevara siken, och minst 2 500 euro/år om man avser att utföra åtgärder också för att kompensera andra fiskeriolägenheter som torvtäkten förorsakar.

Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har meddelat att regionförvaltningsverket inte har något att anföra med anledning av

besvären.

Malax kommuns miljönämnd har beretts tillfälle att ge ett bemötande med anledning av besvären. Nämnden har inte gett något bemötande.

Fiskerigruppen vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland har gett ett bemötande med anledning av besvären. Fiskerigruppen har hänvisat till sitt tidigare 27.4.2012 daterade utlåtande och sitt 21.3.2014 daterade bemötande samt vidare anfört att man måste ta hänsyn till och överväga den sammantagna inverkan som torvproduktionsområdena i Märkäneva/Våtmossen, Vähäneva, Kairainneva ja Kaakimonneva-Vaatimonneva har på Malax å, konstruktionerna i ån och Malaxsiken, som leker i åmynningen. De nyss nämnda torvproduktionsområdena har en skadlig inverkan på Malax å, konstruktionerna i ån samt den i åmynningen lekande Malaxsiken.

Ansvarsområdet för miljön och naturresurserna vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har gett ett bemötande med anledning av besvären och anfört bland annat följande:

Belastning och sura sulfatjordar

Enligt vattenförvaltningsplanen för åren 2010–2015 har statusmålet för Malax å varit måttlig status fram till år 2015 och god status fram till år 2021. Målen har dock inte uppnåtts, utan Malax å har klassificerats ha otillfredsställande ekologisk status i åtgärdsprogrammet för kustvattnen och de små vattendragen för åren 2016–2021. I det uppdaterade åtgärdsprogrammet är målet att nå god ekologisk status och kemisk status fram till år 2027. Motiveringen till den förlängda tidtabellen är övermäktiga naturförhållanden och teknisk orimlighet. För att målen ska uppnås krävs att närsalts- och partikelbelastningen och framförallt försurningen uppenbart minskas. I åtgärdsprogrammet konstateras att torvproduktionen ställvis har betydande inverkan på vattendraget som ligger nedanför. Att inleda torvproduktionen försvårar för sin del möjligheterna att nå målen för vattenvården i Malax ås övre lopp.

Förläggning av verksamheten till potentiellt sura sulfatjordar har beaktats i den vattendrags- och belastningskontroll av området som ingår i miljötillståndsbesluten. Vaskiluodon Voima Oy och EPV Bioturve Oy har ett samkontrollprogram, som omfattar belastnings- och vattendragskontroll. I programmet har separat beaktats de produktionsområden som ligger på potentiellt sura sulfatjordar. Enligt programmet införs aciditet, aluminium, nickel och zink i belastningskontrollens analysurval när pH i vattnet som går ut från produktionsområdet sjunker under 5.0. Om miljötillståndet fastställs, bör kontrollen genomföras i enlighet med programmet.

Torvproduktionen är en hotfaktor när det gäller att uppnå god status i Malax å och framförallt med avsikt på försurningen och den kemiska syreförbrukningen. Viktigare parametrar med avsikt på åns status är således försurning, humus, partiklar och metaller (inklusive järn). I miljötillståndet för Märkäneva har utöver för partiklar inte fastställts några utsläppsgränser för ovan nämnda parametrar. Kontroll av ovan nämnda föreningar och parametrar har dock beaktats i de kontroller som krävs.

Frågor som gäller bekämpning av försurningen har beaktats i planen för bekämpning av försurningen på Märkäneva. Planen bör verkställas på det sätt som NTM-centralen förutsätter. För att de sura sulfatskikten i bottenjorden inte ska syresättas får grundvattnets yta inte sjunka till eller under de sura skikten i något skede av produktionen eller efter produktionen. Dränering av området för torvproduktion kan dock i praktiken kräva en avsevärt större dräneringsreserv för att torvfältet ska klara av maskinernas vikt. På grund av att myrens torvtjocklek och markytans höjd varierar, är det en utmaning att lämna kvar ett torvskikt som har en viss tjocklek på torvfältet. Det är också svårt för tillsynsmyndigheten att övervaka allmänt utfärdade bestämmelser som fastställer ett 20 cm tjockt torvskikt på produktionsområdet och grävning av diken i mineraljorden.

Enligt NTM-centralens uppfattning finns inga sådana metoder med vilka man på ett tillförlitligt sätt skulle kunna förhindra uppkomsten av sura vatten och att vattnet rinner ut i vattendragen. Det är svårt att hantera sura utsläpp och hindra skadliga konsekvenser efter att utsläppen har skett och det finns ännu inga användbara metoder för att förutspå dem i tillräckligt god tid.

Dikena på det planerade översilningsfältet på Märkäneva och fältets form är sådana aspekter som ökar osäkerheten i fråga om fältets funk-tionsduglighet. NTM-centralen anser att det bör bestämmas att bästa till-gängliga teknik och praxis ska användas för att begränsa utsläppen i vattendraget.

Kolnebacken

Kolnebacken är ett åsavsnitt som går i nordväst-sydostlig riktning. Ån Murtojoki delar förekomsten i två delar, grundvattenområdet Kolnebacken A, som ligger längre norrut, och grundvattenområdet Kolnebacken B längre söderut. Kolnebacken A och B är viktiga grundvattenområden med tanke på vattenanskaffningen. Förekomsterna samlar vatten från sin omgivning. Affärsverket Malax Vatten har tillstånd (22.9.1989, 44/1989/3) av Västra Finlands vattendomstol att ta ut vatten från brunnarna på Kolnebacken A sammanlagt 1000 m3/d och från vattentäkten Kolnebacken II på Kolnebacken B 500 m3/d (LSVO 7.9.1978, 32/4225 C).

I områdena är grundvattnets huvudströmningsriktning mot nordväst. Vattentäkten Kolnebacken II ligger i den östra delen av grundvattenområdet Kolnebacken B. Enligt kontrollresultaten för vattentäkten Kolnebacken II vänder vattenuttaget grundvattnets strömning lokalt i närområdet i riktning mot vattentäkten. Vattenuttagets effekter avspeglas också i observationsrör 6, som ligger i grundvattenområdet på den östra sidan av vattentäkten i området mellan Märkäneva och vattentäkten. Enligt upp-gifterna i POVET-systemet ligger grundvattenytan i rör hp 6 ungefär på nivån +26,07…+26,41 och i vattentäkten Kolnebacken II ungefär på nivån +24,24…+25,21 (N2000, vattenytans årsmedelvärden 2010–2014, tabell 1).

Grundvattenundersökningar har gjorts i området år 1974. I samband med detta provpumpades punkt 28, som låg ca 130 meter västerut från den nuvarande vattentäkten (grundvattenundersökningen är fogad till Malax vattens besvär: Vaasan Vesipiiri 3.6.1975. Suupohjan alueen vedenhankinnan yleissuunnitelma, Pohjavesitutkimukset Maalahden kunnassa alue 801). I samband med undersökningen har man också borrat markundersökningspunkter (borrningspunkterna 139–145) i området mellan den nuvarande vattentäkten och Märkäneva. Enligt resultaten från grundvattenundersökningen kunde effekterna av provpumpningen i punkt 28 observeras bl.a. i kontrollrör 139 (sänkningen var ca -0,23 m). Under undersökningstiden låg kontrollrör 139 ca 150 meter från den nuvarande vattentäkten mot ostnordost, innanför grundvattenområdets nuvarande gräns.

Enligt borrningsresultaten finns huvudsakligen fin sand (GEO-klassificering: finsand/grov silt) under torven i området som ligger ca 100–280 meter från vattentäkten Kolnebacken II i riktning mot Märkäneva. Under finsanden är marken ännu tätare. I området för observationsrör 139 finns också sand som mellanskikt. Enligt markundersökningarna som gjordes i samband med EPV Bioturve Oy:s plan för bekämpning av försurningen består marken på Märkäneva, ca 600–1 000 m från grundvattenområdet österut, av lerhaltig silt 0–20 cm under torven och av lera 70–90 cm under torven.

I den östra delen av grundvattenområdet Kolnebacken B i närheten av vattentäkten ligger grundvattenytan högre upp än vid vattentäkten. De nuvarande täktmängderna (310–360 m3/d) kan konstateras ha inverkan på grundvattenytorna även i området öster om vattentäkten. För området finns tillstånd för uttag av 500 m3/d. En eventuell ökning av vattenuttaget kan påverka grundvattenytorna i ett större område än nu.

Vid grundvattenområdets yttre gräns finns sannolikt ett vattendelarområde, som även vänder grundvattenströmningen österut mot Märkäneva. Det finns mycket litet uppgifter om marken i området mellan Märkäneva och Kolnebacken B. Den enda undersökta punkten som NTM-centralen känner till är punkt 142, som har borrats i samband med grundvattenundersökningen år 1975. Punkten ligger ca 40 meter öster om det nuvarande grundvattenområdets yttre gräns (det uppskattade vattendelarområdet). Även i denna punkt har det konstaterats att det under torven finns finsand, som inte är en helt vattentät jordart.

På basis av befintliga uppgifter om marken, grundvattenytan och mark- ytan är konsekvenserna av dräneringen av Märkäneva sannolikt små för grundvattenområdet Kolnebacken B. I området har dock konstaterats finnas vattenledande skikt (finsand), vars omfattning det inte finns upp-gifter om. På grund av detta kan man inte heller vara säker på om dräneringen av den västra delen av Märkäneva har konsekvenser som sträcker sig längre västerut.

I syfte att konstatera ovan nämnda konsekvenser borde enligt NTM-centralens uppfattning en utredning av områdets mark- och grundvatten-förhållanden göras innan tillståndet sätts i laga kraft. Om tillståndet dock fastställs, bör det bestämmas att grundvattenkontrollen i området mellan Märkäneva och grundvattenområdet Kolnebacken B inleds i god tid innan området sätts i skick, det vill säga genast när tillståndet har vunnit laga kraft. Med detta säkerställs att torvproduktionens eventuella konsekvenser för grundvattenområdet Kolnebacken B kan observeras i tid. I tillståndet som har beviljats av regionförvaltningsverket har det bestämts att planen för kontroll av grundvattenkonsekvenserna ska skickas till NTM-centralen för godkännande inom tre månader från att tillståndet har vunnit laga kraft, vilket försvårar möjligheterna att konstatera omfattningen av verksamhetens konsekvenser för grundvattnet.

Naturskydd

Enligt NTM-centralens uppfattning är planeringsområdet utdikat och till vattenhushållningen ett modifierat myrmarksområde, vilket minskar naturskyddsvärdet hos områdets naturtyper. Förekomst av hotade växtarter i området anses inte vara sannolik med beaktande av områdets karaktär.

På basis av den ursprungliga naturkarteringen, kända observationer av flygekorre samt kart- och flygfotogranskningen ansågs området inte vara lämpligt för flygekorre. På basis av det ovan anförda ansåg NTM-centralen att naturutredningarna som var fogade till miljötillståndsansökan var tillräckliga. Beträffande flygekorre är områdena som observerades i utredningen hösten 2015, och som eventuellt är lämpliga för flygekorre, tämligen små och isolerade. NTM-centralen känner inte till några observationer som tyder på att flygekorre förekommer i dessa områden. På basis av flygfotografier och plankartan ligger det sannolikt mest betydande skogsområdet med tanke på flygekorre i Märkänevas norra del utanför det eventuella torvproduktionsområdet.

Planeringsområdets naturvärden är enligt NTM-centralens uppfattning inte så betydande att de skulle påverka genomföringen av projektet. Projektets indirekta konsekvenser för status i vattendraget som ligger nedanför kan dock även vara naturskyddsmässigt betydande.

EPV Bioturve Oy har gett ett genmäle med anledning av Malax Vattens, Malax kommuns och Korsnäs-Malax fiskeområdes besvär och Närings-, trafik- och miljöcentralens i Södra Österbotten samt fiskerigruppens vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland bemötanden. Bolaget har yrkat att besvären ska avslås och har anfört bland annat följande:

Medan torvproduktionen pågår sjunker ytan på myrvattnet i mossen och den dräneras med en verkan som sträcker sig 23,6 meter från produktionsområdets omkretsdike i riktning mot grundvattenområdet. Den dränerande effekten gäller torvskiktet, som i produktionsområdets utkant är 1,6-2,2 meter tjockt. På ett avstånd av 60 meter från produktionsområdets omkretsdike är torvskiktet 1,7–2,7 meter tjockt.

I Kolnebackens grundvattenområde har man definierat ett område som område där grundvattnet bildas samt bestämt en gräns för grundvattenområdet (skyddszonen), där det enligt NTM-centralens bemötande finns ett vattendelarområde som vänder grundvattenströmningen. Produktionsområdet är beläget 470 meter från grundvattenbrunnen och 230 meter från grundvattenområdets yttre gräns. På grundvattenområdet strömmar grundvattnet i riktning från sydost mot nordväst. Vattnet från produktionsområdet leds mot nordost.

På grundvattenområdet är grundvattenytan vid pumpstationen + 26,1 meter. I råvattenbrunnen har den högsta nivå på grundvattnet varit +26,21 meter och den lägsta +22,98 meter. På torvproduktionsområdet i Våtmossen ligger ytan på myrvattnet i dikena på nivån +22,4 m. Efter avslutad torvtäkt kommer produktionsområdet att vara täckt av ett 20 centimeter tjockt torvskikt. Den underliggande jordmånen i torvproduktionsområdet är lera, som leder vatten dåligt. Vattnet till råvattenbrunnen kommer från de väl vattenledande skikten i grundvattenbildnings- och strömningsområdena för Kolnebackens åsområde och inte från det avlägsna området i Våtmossen, där det den underliggande jordarten för torven är lera. Strömningsriktningen för vattnet på grundvattenområdet är nordvästlig.

Produktionsområdet i Våtmossen har dikats ut och vattnet från utdikningen har styrts mot nordost, mot Sarvijoki. Placeringen av verksamheten på ett område med sulfatjord har beaktats i miljötillståndsbeslutets bestämmelser samt i kontrollen av vattendraget och i recipientkontrollen. Projektet har inga verkningar för grundvattenområdet.

För torvproduktionsområdet i Våtmossen kommer att göras en räddningsplan enligt anvisningarna i inrikesministeriets publikation 31/2012 om brandsäkerhet på torvproduktionsområden. I räddningsplanen kommer att ingå en redogörelse för områdets brandbekämpningsutrustning, åtgärder avsedda att förhindra eldsvådor på området samt tillvägagångssätt vid eventuell eldsvåda. Räddningsplanen, brandbekämpningsutrustningen samt brandutbildningen av personalen på arbetsfältet kommer att underställas Österbottens räddningsverk för godkännande. I miljötillståndsbeslutet har Våtmossen redan haft en produktionsplan, av vilken det framgår hur många släckningsvattenbassänger som kommer att finnas på området och var de kommer att placeras.

Tillräckliga utredningar finns redan om projektets inverkan på naturen. Det område där produktionen kommer att ske är en utdikad myr och i och med ändringen av vattenekonomin på området har även växtligheten på området förändrats.

Dräneringsvattnet från produktionsområdet i Våtmossen renas året om i ett översilningsfält, som ska ha den reningseffekt som krävs i miljötillståndsbeslutet. Vattenhanteringen i Våtmossen uppfyller kraven på bästa tillgängliga teknik under de förhållanden som råder på området. Malax å och dess biflöden är inte livsmiljö för malaxsiken. Sarvijoki mynnar ut i Malax å 9,5 kilometer från Våtmossen och det är 23 kilometer från Våtmossen till kusten. Malaxsikens förekomstområden ligger långt från Våtmossen. Våtmossenprojektets verkningar är små redan i Sarvijoki, som ligger nedströms.

NTM-centralen har i sitt bemötande förutsatt att kontroll av grundvattnet inleds innan torvproduktionsarbetena i Våtmossen inleds. Bolaget konstaterar att bolaget (såsom beträffande sina andra projekt) har tillställt myndigheterna kontrollprogram för godkännande innan arbetena inleds. I kontrollprogrammet för Märkäneva kommer bolaget att föreslå att observationsrör placeras ut och grundvattennivån mäts innan arbetet på att iståndsätta Våtmossen för torvtäkt inleds.

Bolaget har haft tillståndsansökningar anhängiga för torvproduktionsområdena i Våtmossens och Kairainneva och har bedrivit torvproduktion i Vähäneva. Torvproduktionsområdena är belägna på tillrinningsområdena för biflödena till Malax ås övre lopp. Tillrinningsområdet för Sarvijoki, som är ett biflöde till Malax å, är 57,8 kvadratkilometer. Den avsedda torvproduktionen i Våtmossen och Kairainneva har endast anspråkslös inverkan på Sarvijoki. Tillrinningsområdet för Madesjoki, som även den är ett biflöde till Malax å, är 87,8 kvadratkilometer. Vähäneva torvproduktionsområde, som är beläget på tillrinningsområdet för Madesjoki, har endast en anspråkslös inverkan på Madesjoki. När ovan nämnda biflöden räknas med är Malax ås tillrinningsområde 312,9 kvadratkilometer stort och den avsedda torvproduktionen har endast ringa inverkan på vattenkvaliteten i Malax å. Det finns inte grund för sådan gemensam behandling av ansökningarna som yrkats.

Malax Vatten har gett ett bemötande med anledning av EPV Bioturve Oy:s besvär och Närings-, trafik- och miljöcentralens i Södra Österbotten samt fiskerigruppens vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland genmälen. EPV Bioturve Oy:s besvär bör förkastas. Malax Vatten kräver också att programmet för kontroll av torvbrytningens inverkan på Kolnebackens grundvattenområde inte fastställs innan Malax Vatten godkänt detta. Kontrollprogrammet skall uppgöras i samråd med närings-, trafik och miljöcentralen i god tid innan verksamheten inleds. Därtill har Malax Vatten bland annat anfört att EPV Bioturve Oy har ansökt om att bryta torv på Våtmossen, Iso Sarvineva och Kairainneva. Alla dessa områden har Malax å som recipient. Dessa projekt tillsammans utgör ett allvarligt hot mot vattenkvaliteten i Malax å. Malax Vatten anser att en gemensam miljökonsekvensbedömning för dessa torvbrytningsområden bör uppgöras.

Malax kommun har gett ett bemötande med anledning av EPV Bioturve Oy:s besvär. Kommunen har yrkat att EPV Bioturve Oy:s besvär förkastas och att EPV Bioturve Oy ska förpliktas att ersätts kommunens rättegångskostnader också för bemötandet med 868,50 euro jämte lagenlig dröjsmålsränta från det en månad har förflutit från högsta förvaltningsdomstolen beslut.

Korsnäs-Malax fiskeområde har gett ett bemötande med anledning av EPV Bioturve Oy:s besvär och Närings-, trafik- och miljöcentralens i Södra Österbotten samt fiskerigruppens vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland bemötanden. Fiskeområdet har yrkat att EPV Bioturve Oy:s besvär förkastas.

Malax Vatten har gett ett genmäle med anledning av EPV Bioturve Oy:s bemötande.

Malax kommun har gett ett genmäle med anledning av EPV Bioturve Oy:s genmäle. Kommunen har yrkat att EPV Bioturve Oy:s besvär förkastas och att EPV Bioturve Oy förpliktas att ersätts kommunens rättegångskostnader också för genmälet jämte lagenlig dröjsmålsränta.

Korsnäs-Malax fiskeområde har gett ett genmäle med anledning av EPV Bioturve Oy:s genmäle.

EPV Bioturve Oy har gett ett genmäle med anledning av Malax Vattens, Malax kommuns och Korsnäs-Malax fiskeområdets bemötanden och yrkat att Malax kommuns yrkanden gällande rättegångskostnader bör förkastas.

Antecknas att högsta förvaltningsdomstolen i ärendet med diarienumret 3839/1/15 har meddelat sitt beslut med anledning av EPV Bioturve Oy:s besvär över Vasa förvaltningsdomstols beslut 30.10.2015 nr 15/0507/1, genom vilket förvaltningsdomstolen har upphävt regionförvaltningsverkets i Västra och Inre Finland beslut 10.4.2014 nr 64/2014/1 att bevilja bolaget miljötillstånd för torvproduktion i Iso Sarvineva i Kurikka stad.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat ärendet.

1. Det första stycket i tillståndsbestämmelse 15 ändras till att lyda som följer (Text har uteslutits ur bestämmelsen. Den uteslutna texten har utmärkts med tecknen ====):

"15. Vesistötarkkailu on toteutettava hakemuksen liitteessä 5 esitetyn suunnitelman mukaisesti seuraavin täydennyksin:

- Kuntoonpanovaiheessa vesistönäytteet otetaan toukokuussa, heinäkuussa, elokuussa ja lokakuussa.

- Tuotantovaiheessa vesistönäytteet otetaan toukokuussa, heinäkuussa ja lokakuussa.

- Kuntoonpanovaiheen näytteistä määritetään esitetyn lisäksi kemiallinen hapenkulutus ja sameus.

-Tuotantovaiheen näytteistä määritetään esitetyn lisäksi kiintoaineen hehkutusjäännös, kemiallinen hapenkulutus, sameus, pH ja rauta.

- Tuotantoajan vesistötarkkailunäytteistä analysoidaan esitetyn lisäksi sulfaatti, asiditeetti, alkaliteetti sekä raskasmetallit Cd, Ni, Pb ja Hg (= = = =).

- Näytteenoton yhteydessä on mitattava virtaama.

- Näytteenottopisteet on merkittävä kartalle."

I svensk översättning lyder det första stycket i tillståndsbestämmelse 15 efter ändringen som följer:

"15. Recipientkontrollen skall med följande kompletteringar utföras enligt programmet i bilaga 5 till ansökan:

- Under iståndsättningsskedet tas vattenproven i maj, juli, augusti och oktober

- Under produktionsskedet tas vattenproven i maj, juli och oktober

- Ur proven från iståndsättningskedet analyseras utöver det som föreslagits även kemisk syreförbrukning och grumlighet.

- Ur proven från produktionsskedet analyseras utöver det som föreslagits även glödgningsresten av fast substans, kemisk syreförbrukning, grumlighet, pH och järn.

- Ur recipientkontrollens prov från produktionstiden analyseras utöver det som föreslagits även sulfat, aciditet, alkalinitet samt tungmetallerna Cd, Ni, Pb och Hg (= = = =).

- I samband med provtagningen mäts vattenföringen.

- Provtagningspunkterna skall märkas ut på en karta."

2. I övrigt avslås besvären. Ärendet slutar i övrigt på det sätt som framgår av Vasa förvaltningsdomstols beslut.

3. Malax kommuns yrkande om ersättning av rättegångskostnader i högsta förvaltningsdomstolen avslås.

Skälen till högsta förvaltningsdomstolens avgörande

1. Den regelmässiga justeringen av miljötillståndens tillståndsbestämmelser finns inte längre i lagstiftningen sedan lagen 423/2015 om ändring av miljöskyddslagen (527/2014) trädde i kraft 1.5.2015. Enligt övergångsbestämmelsen i lagen 423/2015 förfaller åliggandena gällande justering av tillståndsbestämmelserna i miljötillstånd som getts innan lagändringen trädde i kraft.

Till följd av att justeringen inte längre sker regelmässigt, ska på motsvarande sätt ur första stycket i tillståndsbestämmelse 15 strykas orden "ja yhtenä vuotena ennen lupamääräysten tarkistamista", i svensk översättning "och ett år före justeringen av tillståndsbestämmel­serna". Å andra sidan är det hänsyn till arten av belastning och den osäkerhet som råder om verksamhetens inverkan på vattendragen inte motiverat att begränsa kraven gällande analys av sulfat, aciditet, alkalinitet samt tungmetallerna till att gälla endast ett år efter att produktionen har inletts. Av denna anledning ska det första stycket i tillståndsbestämmelse 15 ändras så att ovan nämnda begränsning gällande tiden för analysen utesluts ur tillståndsbestämmelserna, det vill säga att ur bestämmelsen stryks orden "yhtenä vuotena tuotantovaiheen alettua", i svensk översättning "under ett år när produktionen inletts".

2. I 40 § 1 mom. i miljöskyddslagen (86/2000) föreskrivs att om olika verksamheter som medför risk för förorening av miljön har en från till-ståndsprövningens synpunkt avsevärd samfälld effekt och miljötill­stånds­ärendena som gäller dessa verksamheter är anhängiga hos samma tillståndsmyndighet, skall ärendena behandlas och avgöras samtidigt, om detta inte av särskilda skäl skall anses vara onödigt.

Regionförvaltningsverket har 10.1.2014 meddelat sitt beslut beträffande projektet i Våtmossen. Regionförvaltningsverket har sedermera med sitt beslut 14.12.2016 nr 175/2016/1 beviljat miljötillstånd för torvproduktionsprojektet i Kairainneva. Beslutet har inte vunnit laga kraft. Med hänsyn till vad som föreskrivs i 40 § 1 mom. i miljöskyddslagen (86/2000) saknas det grunder för att återvisa det ärende som överklagandet gäller till regionförvaltningsverket för att handläggas på nytt samtidigt med det ärende som gäller Kairainneva.

Ansökan om tillstånd för torvproduktionsprojektet i Märkäneva innehåller en utredning som är tillräcklig med hänsyn till vad som föreskrivs i 35 § 2 mom. i miljöskyddslagen (86/2000).

Enligt handlingarna i ärendet befinner sig översilningsfältet på ett utdikat område. Fältet, som till sin areal är 4,1 hektar stort, utgör 6,7 procent av sitt tillrinningsområde. Fältet har ett 1,1–1,7 meter tjockt torvlager. I tillståndsbestämmelse 2 har bestämts att dikena i översilningsfältet ska täppas till. I tillståndsbestämmelse 3 har för översilningsfältets reningseffekt bestämts gränser, som har angetts som årsmedeltal för substans, fosfor och kväve. Kraven beträffande den reningseffekt som översilningsfältet minst ska ha har bestämts till en nivå som det allmänt är möjligt att uppnå. I syfte att följa upp vattenbehandlingskonstruktionernas funktion ska tillståndsinnehavaren utöva drifts- och utsläppskontroll i enlighet med vad som föreskrivs i tillståndsbestämmelserna 14 och 15 samt i den plan för drifts- och utsläppskontroll som finns som bilaga 3 till tillståndsbeslutet. Om kontrollen visar att översilningsfältets reningseffekt inte uppfyller de krav som ställs på reningseffekten, ska tillståndsinnehavaren gå till väga så som föreskrivs i tillståndsbestämmelse 4 och i sista hand tillställa regionförvaltningsverket en plan för effektivering av vattenbehandlingen. Enligt tillståndsbestämmelse 15, sådan den lyder ändrad genom detta beslut av högsta förvaltningsdomstolen, ska ur proven från produktionsskedet analyseras bland annat sulfat, kadmium, nickel, bly och kvicksilver samt enligt bilaga 3 till tillståndsbeslutet även järn. I tillståndsbeslutet har således beaktats att förekomsten av tungmetaller ska kontrolleras. Tillståndet har också ändrats så att det nu är tidsbegränsat. När tillståndsinnehavaren iakttar det tidsbegränsade tillståndsbeslutet och tillståndsbestämmelserna, kan verksamheten vid en förhandsbedömning, och när även de osäkerhetsfaktorer som är förknippade med belastningen beaktas, inte tillsammans med övrig verksamhet anses medföra en sådan betydande förorening av miljön eller risk för sådan i den nedströms liggande vattendraget att föroreningen skulle vara sådan som avses i 42 § 1 mom. 2 punkten i miljöskyddslagen och utgöra hinder för att bevilja tillståndet.

Enligt 46 § 1 mom. i miljöskyddslagen (86/2000) ska tillståndet förenas med behövliga villkor om bland annat driftskontroll och kontroll av verksamhetens utsläpp. Enligt 4 mom. i samma paragraf kan tillståndsinnehavaren åläggas att för godkännande förelägga tillståndsmyndigheten eller en myndighet som utses av den en plan för en närmare organisering av den i 1 mom. avsedda uppföljningen och kontrollen.

I det tredje stycket i tillståndsbestämmelse 15 bestäms om en kontrollplan för verksamhetens inverkan på grundvattnet och om godkännande av en sådan. Med hänsyn till de befogenheter som den myndighet som godkänner planen har enligt 46 § 4 mom. i miljöskyddslagen, ska Malax Vattens yrkande om att kontrollplanen för verksamhetens inverkan på grundvattnet inte ska godkännas förrän Malax Vatten har godkänt den avslås med hänvisning till att yrkandet inte grundar sig på lag.

Enligt tillståndsbestämmelse 11 ska tillståndsinnehavaren ha beredskap att avvärja skador på miljön om maskiner går sönder eller olyckshändelser inträffar. I 22 § i räddningslagen föreskrivs dessutom särskilt att den som utvinner torv särskilt ska bemöda sig om att förebygga eldsvåda. Torvutvinningen ska avbrytas om brandrisken är uppenbar på grund av vindförhållandena eller av andra orsaker.

Tillståndsbeslutet, sådant det lyder delvis ändrat genom förvaltningsdomstolens beslut och genom de ändringar som enligt punkt 1 i detta beslut gjorts i tillståndsbestämmelse 15, innehåller tillräckliga tillståndsbestämmelser för att förhindra sådan förorening som avses i 42 § 1 mom. 2 punkten i miljöskyddslagen (86/2000).

På dessa grunder och med beaktande i övrigt av de skäl som Vasa förvaltningsdomstol har anfört till stöd för sitt beslut, de motiveringar till regionförvaltningsverkets beslut som förvaltningsdomstolen har hänvisat till samt de rättsregler som förvaltningsdomstolen och regionförvaltningsverket har hänvisat till samt yrkandena i högsta förvaltningsdomstolen och utredningen i ärendet finns det inte annars än i fråga om kontrollen av verksamheten skäl till ett annat slut i ärendet än det som framgår av Vasa förvaltningsdomstols beslut.

3. Med beaktande av hur ärendet har slutat samt 74 § i förvaltningsprocesslagen får Malax kommun själv bära sina rättegångskostnader i högsta förvaltningsdomstolen.

Ärendet har avgjorts av president Pekka Vihervuori, justitieråden Riitta Mutikainen, Hannu Ranta, Mika Seppälä och Taina Pyysaari samt miljösakkunnigråden Rauno Pääkkönen och Jukka Horppila. Föredragande Irene Mäenpää.

 
Publicerad 11.8.2017